sivsdotter

VILL

leva

vakna utan att ha ont

kunna jobba som vanligt

träna och röra på mej

klara av att pyssla hemma

vara glad och pigg

köra bil


KAN

lära mig att leva med fibromyalgi

acceptera att det nog inte kommer att bli som vanligt igen

träna försiktigt och ta en svängom då och då, men vara medveten om
att värken kan bli värre då

försöka ta till vara de bra dagarna och ta lite i taget, dammråttorna klarar sig ju själva

tänka positivt och inte bli bitter

passa på att köra bil när jag har en bra dag


MÅSTE  

INGENTING
Jag har rensat alla "måsten"
kanske kommer de tillbaka när jag mår bättre, vem vet.....

Dan före dan....... Julpyssel hemma!!! Idag bakade vi pepparkakor :)



  




När mamma var här en dag förra veckan bakade hon massa bröd, sen gjorde vi köttbullar.

 
 


 
Tina och jag hade lite pyssel en söndagem.
Vi var i skogen och "hittade" lite granris ;)
Det var lättare sagt än gjort, men här är resultatet.

Så här blev Tinas dörrkrans.

Och så här blev min.

GOD JUL
alla
mina vänner!

Jag vill börja med att tacka för alla fina ord som jag fått till mitt förra inlägg. Det värmer i hjärtat. TACK!!!

Nu har jag insett att Santos inte kommer hoppande över staketet när jag tar mitt morgonbloss. Han kom alltid och "pratade" lite, sen satt han och väntade tills jag var klar. Han ville inte gå in själv. Jag fick följa honom till matskålen och klappa honom, sen kunde han äta. Han var verkligen speciell och det är så tomt utan honom.

Vi vet egentligen inte vad det var för fel på honom, förutom att han knappt hade några vita blodkroppar kvar. Veterinären sa att det antagligen var en svår infektion av nåt slag, eller en tumörsjukdom. Hans kropp orkade inte producera vita blodkroppar i den takt de förbrukades.
Jag hade märkt att han var lite mager, men tänkte inte så mycket på det, han var ju så. På torsdagsmorgonen låg han inne på köksgolvet, verkade lite hängig, men vi trodde nog att han skulle bli piggare. Grabbarna sa att han var förkyld, de hade märkt det på onsdagskvällen. Jag försökte få honom att dricka, men han ville inte ha. Jag tog ett sugrör och matade honom med vatten, men det mesta rann ut. Nu började jag inse att det var allvarligt. Letade information på nätet. Tog febern på honom, han hade 41. Då ringde jag veterinären. Sen var det bara att åka iväg. 

Vi kom hem utan Santos. 

Kram 

Vår älskade lilla knasiga och rufsiga Santos finns inte längre. Du fick somna in på Valla djurklinik i kväll.
Vi kommer att sakna dej så mycket. Du var bara sjuk en dag, det gick så fort, vi hann knappt fatta att det var så allvarligt. 
Nu har du det bra i katthimlen och slipper vara så sjuk. Det fanns inte så mycket veterinären kunde göra, så du fick en spruta och somnade medan jag och Tommy klappade dej. Jag bäddade in dej i din tassfilt och gav dej en sista puss. Du var så fin.
Vi kommer alltid att minnas dej som den lilla knasiga älskade katt du var. Nu slipper du bli rädd för prasslande påsar, för i katthimlen är du inte rädd. Du slipper se dej oroligt omkring, för i katthimlen finns inget att vara orolig för.

SOV GOTT ÄLSKADE SANTOS

Äntligen har jag röjt på diskbänken.....tog bara några timmar att sätta fart, men nu är det klart. Vad ska man hitta på idag då? Tommy jobbar till 18, kanske ska jag städa? Hm har ingen lust, men toan ska jag nog ta sen iallafall.
Det är långtråkigt att vara sjukskriven ju. Lätt att bli soffpotatis.....Längtar efter en långpromenad, kanske ska jag gå en sväng sen, så jag får testa min tå. Knölen är borta nu, det var en liten operation, två stygn. Det gör inte ont alls längre, det är skönt, men jag ska väl ta det lite lugnt ändå.

Egentligen har jag massor jag kan göra, men fastnar lätt vid datorn och lägger patiens *hahaha* Funderar mycket också..... på allt och inget. Det är inte bra att göra det, jag vet, men det är svårt att låta bli.

Förra lördagen var Marie, Sofie och jag på "Ladies Night" Det var en upplevelse =) Jättebra, synd bara att vi satt så långt ifrån. (Försökte ta bilder med kameran, men det gick inte) Nästa gång ska vi sitta närmare......
 
                                     
                                    En bild säger mer än tusen ord...... SNYGGINGAR!!!


                                                            Här är två godingar till:

Dom har blivit kompisar nu, det är bra, för det verkar som om Bastian blir kvar här :)

Nu ska jag äta upp pizzan jag inte orkade igår.
Sen ska jag städa på lilla toan.

Kanske?
 
Måste!

Kram

                                                                    

                                                                     


Förra veckan bar det äntligen iväg till Öland. Så många sommrar vi har pratat om det, men inte kommit iväg. Vi startade hemma hos fam Stenbom kl 6.00 (hm kvart över). Vi fick ta lite packning och ett barn  (Kasper) i vår bil eftersom vi bara var två och hade lite plats över.

     Ölandsbron. Vädret såg ju inte så lovande ut...


....men det blev bättre. Vi hade tänkt stanna på Böda, men det var fullt, så vi åkte tillbaka en bit, till Sonjas Camping. Det var jättefint, men vi hamnade så långt från stranden  *puh vad jobbigt att GÅ på semestern*. Det var ju lite att bära; stolar, kylväska, badkläder mm.

    


Att resa ett tält kan ju verka lätt, hahaha, men inte. Eftersom vi hade likadana tält tittade vi på hur Stenboms gjorde, innan vi fortsatte med vårt. Det är ju lättare om man har rätt sida utåt, eller hur Tommy ? *hihihi*

Det var sköna och avkopplande dar, stranden var så härlig, men det var så himla kallt i vattnet! Men jag badade några gånger ialla fall =)

                      

    

Kvällsmat uppdukat på långbord :)                    Fam Stenbom, inte Taikon      I lektagen.....                 Tommy får skjuts
                                                                                       (vi är ju inte med)

På torsdagen packade grabbarna ihop och åkte hem. Tommy skulle ju börja jobba kl 22 (nästa år måste du ha bättre koll på semestern ;) men vi tjejer ville inte åka hem, så jag flyttade in i Tinas tält.

                                       

 Tina var så hungrig att hon tog den stora sleven att äta med

 Det blev nudlar till mellanmål. Vi laddade för pizza senare, det skulle bli så gott!!

Vi gick ner till stranden igen, för det var alldeles för varmt vid tältet.

                  

Gissa om vi blev besvikna när vi skulle beställa pizza!! Degen var SLUT! Men hallå, vad skulle vi äta då?? Hur kan degen va slut kl 20?? Ja det var ju bara att ta det som fanns, dvs allt annat utom pizza. Tina och jag tog fläskfile och klyftpotatis med rödvinssås och Evelina valde hamburgetallrik. Det är första gången jag äter sån mat i en "frigolitlåda", men det var gott, som tur var. Vi kände oss väldigt lurade, för när vår mat var klar, kom det folk och hämtade pizza! Evelina frågade om degen inte var slut!? och fick till svar att det hade kommit ny deg. Kunde dom inte sagt det när vi beställde, att om vi väntade ett tag, så kommer det mer deg?? Nåja vår mat var ju ändå god, så det gjorde inte så mycket. Men ändå!!

                                                                                           

Fredag och dax att åka hem. Vi packade ner tältet och checkade ut. Halv tio var vi på stranden, då var det nästan tomt så vi kunde välja en bra plats. En timme senare var det fullt med folk, men vi hade spridit ut våra grejer så ingen låg precis på oss. Vi stannade kvar till tre, sen hade vi fått nog av solen. (Hur kan man  få det?)

Det kändes tråkigt att åka hemåt, men samtidigt skulle det bli skönt att få sova i sin egna säng .
I Kalmar stannade vi på Mc Donalds. Vi var ju tvugna att gardera oss,  ifall vi skulle bli hungriga på vägen.

Det var några härliga dar och jag hoppas vi åker dit nästa år igen.

Kram